Idag vill jag dela med mig av det som hände i fredags. Jag hade bokat studion i Skanstull och det var dags att spela in två nya avsnitt av podcasten sjuktstark. Först skulle jag intervjua Susanne Liljedahl och sedan John Ringh.
Båda har MS (multipel skleros) men deras sjukdomsförlopp och debut skiljer sig mycket åt – John blev sjuk i tonåren och Susanne som 31 årig tvåbarnsmamma. Susanne blev också snabbt så sjuk att det blev livshotande och utan att avslöja allt för mycket så kan jag ändå berätta att hon valt att inte söka upp någon annan som har MS. Hon har inte velat veta av hur de mår. Därför blev jag lite nervös när John plingade på dörren till studion och Susanne fortfarande var kvar – tänk om hon skulle tycka det kändes jobbigt att tvingas träffa en annan person som har MS?

Men det blev så bra.
Efter att de hälsat på varandra kunde de knappt sluta prata. De hade så många frågor att ställa och vi satt sen i 1,5 timme och bara öste på. Oavbrutet. Tillslut var jag tvungen att säga att det var dags att börja med den andra intervjun eftersom studiotiden höll på att gå ut. Annars tror jag de hade kunnat sitta en bra stund till och pratat.
Vi hade alla så mycket att berätta och kände igen oss i varandra. Och John och Susanne kunde utbyta erfarenheter av hur det är att ha MS.
Något som grep tag i mig och fick mig att förstå hur rädd man kan bli när man har MS var när de pratade om sina rädslor för att vakna på morgonen. Tänk om jag vaknar och är blind? Eller tänkt om jag vaknar och inte kan gå?

När jag gick hem på kvällen efter att ha intervjuat båda två så kände jag en enorm glädje och värme över att ha fått träffa dessa fina människor och att mötet mellan dem blev så bra! Snacka om att det här känns meningsfullt!

Nu sitter jag och redigerar avsnitten och inom några veckor ska de släppas. Så håll utkik! Podcasten kommer heta sjuktstark.
Om någon är intresserad av att sponsra podden så hör gärna av er till mig (Inez.sjuktstark@gmail.com). Jag kommer i framtiden behöva hjälp med spons för att få det att gå runt och jag vill så gärna fortsätta med det här. Det betyder mycket för mig och förhoppningsvis kan det göra det för andra också.

Jag önskar er en rysligt härlig tisdag!